Kiropraktik

Ordet kiropraktik betyder att "praktisera för hand". Den kiropraktiska behandlingen utförs med händerna och syftar till att återställa felaktig funktion i kroppens leder. Behandlingen kombineras ofta med rehabiliteringsträning och ergonomiska råd för att uppnå varaktiga resultat.

Det finns idag ca 540 legitimerade kiropraktorer i Sverige. Kiropraktik är en skyddad titel. Bara den som erhållit legitimation av Socialstyrelsen får kalla sig för kiropraktor. Utbildningen till kiropraktor är en 5-årig högskoleutbildning på heltid. Här ingår biologi, undersökning, sjukdomslära, behandling och forskningsmetodik.

När kan du uppsöka en kiropraktor

Kiropraktisk behandling syftar till att normalisera funktionen i rörelseorganen (leder och muskler). Problem som orsakas av störningar i den normala funktionen i leder och muskler kan behandlas. Symtomen på dessa problem är oftast värk, smärta och stelhet.

De vanligaste sökorsakerna som en kiropraktor behandlar är ont i nedre delen av ryggen, smärta i bröstryggen, nackont, huvudvärk, smärta i skuldra, axel och arm, ischias eller andra smärtor i höft, knä och fot.

För samtliga sökorsaker gäller att först undersöka för att se om besväret orsakas av någon sjukdom eller skada som kräver annan behandling än av kiropraktor, till exempel läkare. För samtliga besvär som kan behandlas av kiropraktor gäller det att också försöka ta reda på orsaken till besvären för att kunna förebygga återkommande problem. Det kan t ex vara felaktiga lyft, ergonomiska problem, dålig hållning, stress, för lite motion mm.

När ska du inte gå till kiropraktor

Manipulation av ryggraden ska inte användas i närheten av det skadade området om man har

  • säkerställt diskbråck med ischiasvärk eller nervsymtom, till exempel om kraften försvagas i benet, känseln försvinner eller värken ökar
  • en tumör i ryggraden eller ryggmärgen
  • färska frakturer eller annan känd instabilitet i den led som ska behandlas.

Ryggraden ska inte heller behandlas med kiropraktisk justering, eller manipulation, om man har

  • infektioner i skelettet
  • svår benskörhet
  • blivit sämre av tidigare behandling.

Dessutom ska den övre delen av ryggraden, halsryggraden, inte behandlas med manipulation, om man

  • har någon reumatisk sjukdom i halskotpelaren
  • har någon sjukdom i de artärer som går till hjärnan genom små hål i halskotorna
  • är barn och har nackspärr och förkylning
  • har ont i nacken efter till exempel en bilolycka och det inte har utretts av läkare
  • har vissa sjukdomar i centrala nervsystemet, till exempel multipel skleros (MS).

Ont i ryggen är för de flesta ett ofarligt symtom som går över av sig själv. Men om man dessutom har vissa andra symtom kan det vara tecken på att man har en allvarlig sjukdom. Därför bör man vända sig till en akutmottagning om man får:

  • Ont i ryggen samtidigt som man plötsligt får feber, känner sig matt, eller har besvär från magen, bröstkorgen eller andningen.
  • Ont i ryggen och man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig.
  • Ont i ryggen och domningar kring ändtarmen eller könsorganen.
  • Plötsligt ont efter en olycka, till exempel om man ramlat.
  • Ont i ryggen och domningar, stickningar eller svagheter i båda benen samtidigt.

Man bör kontakta läkare så fort som möjligt, i första hand en allmänläkare på vårdcentral eller sin behandlande läkare, om man förutom ont i ryggen också:

  • Är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare.
  • Har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer.
  • Har benskörhet, osteoporos, eller om man behandlats med kortison under lång tid.
  • Är allmänt svag, känner sig sjuk och går ner i vikt.

Man bör också söka läkare om besvären inte blir bättre inom en månad.

Vad händer under kiropraktorbehandlingen

Kiropraktorbesöket inleds med undersökning som består av intervju (anamnes) och tester av led-, nerv- och muskelfunktion.

Vid intervjun ställs detaljerade frågor om smärtan (eller sökorsaken) och allmänna frågor om hälsa, sjukdom, arbete, fritid, tidigare undersökningar och behandlingar.

Efter anamnesen undersöks kroppen för att utesluta att vissa skador och sjukdomar orsakar besvären och för att säkerställa att kroppen tål kiropraktisk behandling. Ledernas funktion och musklernas spänning prövas för att se om besvären kan behandlas kiropraktiskt.

I vissa fall måste patienten först genomgå en annan undersökning, t ex röntgen eller läkarundersökning.

Den vanligaste behandlingen kallas för kiropraktisk ledjustering. Ledjusteringen normaliserar en leds funktion och aktiverar musklerna runt leden och minskar smärtan. Tekniken utförs med ett snabbt och kort tryck. Ett knak-ljud hörs oftast, men behandlingen är smärtfri och efter brukar patienten uppleva en befriande känsla när leden kan röra sig normalt igen.

För de personer som inte vill/eller kan bli behandlade med den klassiska kiropraktiska behandlingen finns alternativ. Dessa tekniker har samma syfte, att påverka ledernas funktion. Dessa tekniker utförs långsamt och försiktigt. Teknikerna kan också användas för vissa patienter med sjukdomar eller skador som gör att en mildare behandling är mer lämplig.

Behandlingen kombineras ofta med specifik rehabilitering av muskulatur som behöver aktiveras och rehabilitering för överansträngd muskulatur.